Hur väljs presidenter i Iran?

Hur granskas iranska presidentkandidater?

För att kunna kandidera måste de som meddelar sin avsikt att kandidera granskas och godkännas av Irans väktarråd. Detta är det mest inflytelserika organet i Iran och består av sex teologer som utses av den högste ledaren och sex jurister som nomineras av rättsväsendet och godkänns av parlamentet.

Endast 6 av 80 kandidater godkändes av Väktarrådet i valet 2024. Detta är ett mäktigt organ bestående av teologer och jurister som handplockas av den högste ledaren och rättsväsendet. Alla kvinnor, araber och sekulära kandidater utestängdes från att kandidera.

Väktarrådet diskvalificerade också alla kandidater med ambitioner utöver presidentposten (som Ali Larijani, en tidigare talman i parlamentet från det prästerliga centrumet Qom, som kunde ha konkurrerat om rollen som högsta ledare, och den tidigare presidenten Mahmoud Ahmadinejad, som hade haft offentliga gräl med den högsta ledaren).

Faktum är att fem av de sex kandidater som godkändes inte var präster, vilket diskvalificerar dem från att någonsin bli högsta ledare.

Hur röstade Irans folk i presidentvalet 2024?

Överraskande nog, och trots att två av hardliners hoppade av i ett försök att undvika att splittra rösterna, fick Pezeshkian ett oklart resultat mot Jalili, där Jalili tog ledningen i traditionella islamiska centra – provinser som Qom, bastionen för shiitisk islam – och Pezeshkan ledde vägen i de etniska samhällena. Detta trots att samma samhällen uppvisade det lägsta valdeltagandet och att marginaliserade minoriteter visade liten tilltro till processen eller regimen.

Som exempel kan nämnas att i Kermanshah-provinsen, där många kurder bor (Pezeshkians mor är kurd), sjönk valdeltagandet med 29% jämfört med föregående val.

Masoud Pezeshkian kom ändå först med 10,4 miljoner röster (42,45%), tätt följd av Saeed Jalili, en hårdför person som tidigare varit sekreterare i Högsta nationella säkerhetsrådet och kärnvapenförhandlare, med 9,4 miljoner röster (38,61%). De övriga två, Qalibaf (konservativ talman i parlamentet) och Pourmohammadi, fick tillsammans mindre än 15% av rösterna.

En andra valomgång utlystes till veckan därpå. Valdeltagandet steg till 49,8%. Trots att Jalilis position förväntades stärkas av stödet från Qalibaf vann Pezeshkian med 53,6% av rösterna (mot Jalilis 44,3%).

Nu har Pezeshkian utsetts till Irans president – och vi befinner oss i okända farvatten.

Vad kan detta betyda för Iran? Kort sagt, sannolikt ingenting av betydelse.

På papperet lovar Pezeshkian mycket. Men i verkligheten kommer han att fortsätta att kontrolleras och övervakas av den verkliga auktoritet som styr Iran: den högste ledaren.