Iran har fått en ny president – men kan vi förvänta oss någon verklig förändring?

Den 28 juni 2024 hölls ett extra val i Iran för att ersätta president Raisi som omkom i en helikopterolycka den 19 maj 2024. I normala fall skulle det nya valet ha hållits i juni 2025.

Väljarna visade sin brist på förtroende i Islamiska republikens rekordlåga valdeltagande: endast 39,9% av de 61,45 miljoner röstberättigade gjorde sin röst hörd, inklusive 1,2 miljoner ogiltiga röstsedlar. Detta trots att Iran förlängde röstningstiden tre gånger och att tjänstemännen under flera veckor försökte öka valdeltagandet.

Iranier kallade valprocessen “irrelevant” och hördes genom sin frånvaro i vallokalerna. Många tog till sociala medier för att avfärda till och med påståendet om ett valdeltagande på 39,9 procent och laddade upp bild efter bild av tomma vallokaler. Ilskan och förbittringen är inte begränsad till den moderna sekulära ungdomen. Även religiösa iranier har fått nog. Några av dem som kontaktades för en kommentar visste inte ens vad kandidaterna hette. “Det spelar ingen roll om det är Pezeshkian eller Jalili, för presidenten är bara en marionett.”

Dr Masoud Pezeshkian var den enda reformisten på valsedeln. Få förväntade sig att han skulle bli vald. Han hade redan ställt upp i presidentvalet 2013 och 2021 men inte kommit långt: han och hela hans reformistiska läger uteslöts av Väktarrådet 2021. Det väcker frågan – varför tilläts han ställa upp den här gången?

Det verkar som om det gynnar regimen att visa upp en mjukare, mindre konfrontativ front, samtidigt som man fortsätter att driva samma agenda bakom stängda dörrar. Spänningarna med västvärlden är på en rekordhög nivå. Fler kräver hårdare sanktioner och till och med att barn till rika iranska ayatollor ska utvisas från västländer där de för närvarande har tillgång till alla de friheter som deras landsmän inte har. Om Pezeshkian kan splittra västvärldens åsikter om vad som ska göras med Iran tjänar det bara Irans intressen.

Vem är Irans nya president?

Masoud Pezeshkian är en 69-årig hjärtkirurg, en reformistisk lagstiftare, tidigare hälsominister och en långvarig representant för Tabriz i Irans parlament. Hans ideologi går tillbaka till vänsteridealen från 1979 års revolution.

Han föddes 1954 i Mahabad i västra Iran i en etniskt blandad familj med en azerisk far och en kurdisk mor. Farsi är inte hans modersmål (hjärtspråk) – Azeri är det. Han har kämpat för de rättigheter som tillkommer Irans många etniska minoriteter.

Han är inte immun mot tragedier, eftersom han drabbades av en personlig förlust när hans fru och son dog i en bilolycka 1994. Han gifte aldrig om sig och har uppfostrat två söner och en dotter som ensamstående far.

I sin politiska karriär har han bland annat varit förste vice talman i parlamentet och hälsominister. Han har talat passionerat mot trakasserier av kvinnor och Irans orättvisa avrättningar.

Efter protesterna 2022 sa han som bekant:

Det är vårt fel. Vi vill implementera religiös tro genom att använda våld. Detta är vetenskapligt omöjligt.

Kommer Irans nya president att medföra någon verklig förändring i Iran?

Pezeshkian har beskrivits som Irans första “reformistiska” president sedan Khatami-administrationen 1997-2005.

Men vad innebär egentligen “reformist” i ett politiskt system som Iran?

Alla iranska politiker har genomgått en rigorös granskningsprocess och förbundit sig att följa regeringens islamistiska lagar. Irans politiska system tolererar inte oliktänkande – för att Pezeshkian ska ha kommit till detta stadium måste han ha visat lojalitet och anpassning till status quo. Enligt en analytiker “kommer varje individ som verkligen försöker reformera systemet sannolikt att snabbt elimineras, om inte avrättas”.

När vi talar med iranier idag ser vi litet hopp om verklig förändring. Känslan är att även om presidenten verkligen vill åstadkomma förändring är det tveksamt om han kan uppbåda tillräckligt politiskt stöd (särskilt från IRGC) för att åstadkomma ens en måttlig reform av de diktatoriska makthavarna. Han kommer sannolikt att stöta på alltför många hinder för att kunna förverkliga sin vision. Ett av dessa hinder kommer säkerligen att vara parlamentets talman, en hårdför person, tidigare general i IRGC och hängiven anhängare av Ayatollah, som just förlorat valet till Pezeshkian.

Vi bad väljare i Iran att dela med sig av sina tankar om processen och om den nya presidenten:

Jag röstade inte på någon av dem och har inte gjort det på flera val. Min åsikt är att de alla är likadana och att detta är ett spel som har pågått i åratal.

Från mitt perspektiv kommer förvisso vissa förändringar att ske, men inte på grund av genuin oro eller stöd för folket. Det är bara för att tysta folket och ge dem falskt hopp genom att säga: “Titta, den här personen har kommit och gör förändringar. Det här är den enda utbildade presidenten i Iran” och liknande saker (att lura människor med samma gamla spel). Annars är det samma gamla soppa och samma gamla skål.

Du förstår, det spelar ingen roll vem som blir president. Även om du själv skulle bli president skulle du inte kunna göra någonting. Alla dessa åtgärder de har vidtagit och löften de ger är bara för syns skull. Den verkliga beslutsfattaren är Khamenei och hans betrodda medhjälpare. När det till exempel är dags för val lugnar allt ner sig och ingen bryr sig om vad du säger. Men nu när presidenten har valts får ingen säga något som kan göra de högt uppsatta ledarna upprörda.

Faktum är att Pezeshkian inte hade kunnat bli president utan samtycke från den högste ledaren och IRGC. Under hela sin kampanj lovade han upprepade gånger sin lojalitet till den högste ledaren Ayatollah Ali Khamenei, och även om han har efterlyst reformer har han inte efterlyst reformer av lagens bokstav. Hans invändningar verkar snarare gälla den brutala tillämpningen av lagen, inte lagen i sig.

Däremot har han gjort klart att han inte planerar att genomföra några dramatiska förändringar. I en intervju sade han: “Vi kommer inte att ändra riktning, och den allmänna policyn är stabilitet”. I slutändan kommer han själv att behöva arbeta inom ramen för den islamiska republiken och kommer även fortsättningsvis att lyda under den högste ledaren. Han har inte befogenhet att göra drastiska förändringar, även om han skulle vilja det.

Trots all rapportering om den desperata strävan efter större friheter är det som betyder mest för iranierna i dag den ekonomiska kris som hotar deras vardag. I juni låg inflationen på strax över 36 procent. Den hade varit så hög som 45% under 2023. Faktum är att Irans inflationstakt inte har sjunkit under 30 procent på över fem år. Till stor del drivet av sanktioner och isolering på världsscenen har den näst högsta prioriteringen för väljarna varit internationella relationer och vad den nya presidenten kommer att göra för att bygga broar med andra nationer.

Vad lovade Masoud Pezeshkian i sin kampanj?

Under hela sin kampanj positionerade sig Pezeshkian som “folkets president”. Han var snabb att känna empati med förtvivlade väljare: “Samhällets stöttepelare är dess folk. När 60% inte kommer till valurnorna finns det ett problem, folk har ett problem med oss.”

År 2009 kritiserade han hur myndigheterna undertryckte protester mot omtvistade valresultat och mer nyligen, 2022, kritiserade han moralpolisen för deras brutala reaktion på de kvinnoledda protesterna.

Hans konkurrent, Jalili, lovade däremot att fortsätta med president Raisis politik. Han stod för att bevara kvinnans traditionella roll och för att utöka banden med icke-västliga makter för att stärka Irans ställning mot västvärldens påtryckningar.

Bättre relationer med väst

Han har uppmanat till att återuppliva kärnenergiavtalet för att häva sanktionerna och få Iran “ut ur isoleringen”.

Under sin kampanj kritiserade han Jalili för att vilja vända sig ännu mer bort från väst. “Vi vill växa i världen: ju mer vi ökar våra interaktioner, desto bättre kan vi leva. Låt oss börja med våra grannar och sedan gå så långt vi kan.” Han sa till väljarna att en röst på Jalili sannolikt skulle innebära fler sanktioner och en fallande växelkurs.

Dagarna före valet gjorde den högste ledaren Khamenei en förtäckt attack mot Pezeshkian och sade i nationell press att de som tänker att “alla vägar till framsteg går genom USA … inte kommer att sköta (landet) väl”.

Pezeshkian har dock inte avvikit från regimens övergripande mål: “Om Gud vill kommer vi att försöka ha vänskapliga relationer med alla länder utom Israel.”

Bättre möjligheter och yttrandefrihet

I en av sina valdebatter betonade han: “Om vi vill att människor ska samarbeta måste de tro att jag kommer att sitta vid samma bord som de sitter vid, och att mina barn och släktingar kommer att anställas på samma sätt som deras barn och släktingar anställs.” Han ifrågasatte också misshandeln och fängslandet av demonstranter och studenter som uttryckt sitt missnöje.

Bättre rättigheter för kvinnor

Den ensamstående pappan Pezeshkian höll sin dotter i handen när han lämnade in sin kandidatur. Han arbetade hårt för att tilltala kvinnor genom sin kampanj: “Jag vet att kvinnor idag inte vill att någon annan ska bestämma över deras äktenskap, utbildning, karriär, kläder och livsstil. De vill göra sina egna val och det är deras naturliga rättighet att fatta beslut om sina liv. Jag respekterar deras val och kommer att göra mitt bästa för att ge dem en plattform för att bli den bästa versionen av sig själva.”

Efter omröstningen tillade han: “Vi kommer att respektera hijablagen, men det får aldrig förekomma något påträngande eller omänskligt beteende mot kvinnor.”

Vad är det kristna svaret på Irans nya ledarskap?

Det har aldrig varit viktigare att be för Iran. Låt oss be tillsammans för verklig förändring, och för att Pezeshkian ska möta Gud och bli radikalt förvandlad av Jesu Kristi kärlek!

Ditt stöd gör det möjligt för oss att fortsätta att stärka och ge resurser till kyrkan i Iran och dela evangeliet med miljontals iranier som söker efter sanningen. Tack så mycket!