Iranskt nyår och Haft Seen

Medan de flesta i världen firar sitt nyår i januari, firar iranierna det på vårens första dag (omkring den tredje veckan i mars). Betoningen på nytt liv och nya början är stark. Nowruz (uttalas no-rooz) betyder ordagrant “ny dag” och markerar den första dagen på det nya året.

I århundraden har iranierna symboliserat det nya året (Nowruz) med vackra utställningar (Haft Seen) av speciellt utvalda föremål som representerar deras förhoppningar och värderingar för det kommande året – hälsa, kärlek, välstånd, visdom, återfödelse etc. Iranska nyåret (eller persiska nyåret) är en riktig höjdpunkt under året. Men vad är Haft Seen och vad betyder det?

Denna tradition är äldre än islam i Iran.

Innan Iran islamiserades på 700-talet markerades det nya året med en uppvisning av sju symboliska föremål som började på bokstaven “sh” i “haft sheen” (haft=sju, sheen=bokstaven sh). Siffran sju representerade och bevarade de “sju eviga lagarna” från Zarathushtras (zoroastrismens grundare) läror. Vin (sharab) var det viktigaste elementet.

När iranierna konverterade till islam var vin inte längre lämpligt för Nowruz-bordet eftersom alkohol inte är tillåtet inom islam. Vinet (sharab) ersattes med vinäger (serkeh) och för att bibehålla bordets poesi ersattes även resten av föremålen med element som börjar på bokstaven “s”. På så sätt blev haft-sheen dagens haft-seen (eller haft-sin).

I sin ursprungliga avsikt delas symbolerna upp i tre vardera från naturens materiella värld (eller “donyaheh mahdoodiat”) och den immateriella världen av mening och idéer (eller “donayeh maanah”), och en som binder samman dessa två världar. Iranska familjer lägger ner stor möda på att skapa ett vackert haft-seen-bord varje år.

Historiskt sett visades föremålen på en spiselkrans eller på ett specialdesignat tyg på golvet, som kallades en “sofreh”. Idag föredrar de flesta att duka upp ett bord istället. Även om placeringen har ändrats kallas haft-seen fortfarande allmänt för “sofreh haft-seen” och många av dess dekorativa element kommer att föras vidare från generation till generation – på samma sätt som juldekorationer och traditioner förs vidare i västvärlden. Den traditionella Nowruz-helgen pågår i 13 dagar och haft-seen kommer att sättas under hela denna tid.

De primära elementen i haft-seen är:

Sabzeh – vete-, korn- eller linsgroddar som odlas i en skål – symboliserar återfödelse, förnyelse och tillväxt
Samanu – söt vetegroddspudding – symboliserar livets sötma och fruktsamhet
Senjed – oleaster (blomma av lotusträdet, visas ofta torkad) – symboliserar kärlek och tillgivenhet
Serkeh – vinäger – symboliserar ålder och tålamod
Seeb – äpple – symboliserar skönhet och hälsa
Seer – vitlök – symboliserar hälsa och medicin
Somagh – sumakbär – symboliserar ny början (soluppgångens färg) och livets krydda

Andra element kan också användas eller ersättas, inklusive:

Sekkeh – mynt – symboliserar rikedom och välstånd
Sombol – hyacintblomma – symboliserar vår och förnyelse
Sa’at – klocka – symboliserar – symboliserar långt liv

På senare tid kan även element som inte börjar på “s” ingå, t.ex. en vishetsbok (visdom och tro), en spegel (reflektion/självreflektion), ljus (ljus och lycka), målade ägg (fertilitet), guldfiskar (rörelse, liv och tidens gång) och iransk konfekt (sötma och glädje).

I mars kan du ta dig tid att be för iranierna när de inleder ett nytt år. Be för dem när de omsorgsfullt och kärleksfullt lägger ut varje del av haft-seen, firar och inleder nya början, glädje, kärlek, hälsa, välstånd och liv.

“Jag har kommit för att de skall ha liv och få det i fulla måttan.” Jesu ord från Johannes 10:10